Sedan årsskiftet har Höglandsgymnasiet varit igång på riktigt. Malin Bergland har tillträtt som skolchef med det övergripande ansvaret för gymnasieskolorna på Höglandet, tillsammans med fyra gymnasiechefer på respektive skola.
Arbetet med att effektivisera skolorna på flera områden har påbörjats, och ett fortsatt intensivt arbete väntar.
– Jag brukar säga att min ryggsäck är mitt kontor, säger Bergland, som ofta besöker skolorna.
Vid årsskiftet övergick fyra gymnasieskolor på Höglandet från att ha varit kommunala till att nu tillhöra Höglandsförbundet.
Dessa skolor är Brinellgymnasiet i Nässjö, Njudungsgymnasiet i Vetlanda, Eksjö gymnasium i Eksjö samt Aleholmsskolan i Sävsjö.
I sommar ansluter även den fristående Nifsarpsskolan i Eksjö till förbundet.
Alla dessa skolor är nu samlade under en gemensam administration, och i samband med omorganisationen rekryterades en skolchef med övergripande ansvar. Valet föll på Malin Bergland, 59 år, från Bankeryd.
Det inledande arbetet har främst handlat om att skapa en stabil struktur för ledningen att kunna verka utifrån.
– Vi har sammanställt en ledningsgrupp med mig, ekonomichefen, HR-chefen, elevhälsochefen och gymnasiecheferna. Vi har även bildat en ny nämnd bestående av politiker från respektive kommun samt en insynsplats för Aneby kommun, som vi har samverkansavtal med, berättar skolchefen Malin Bergland.
– Det vi arbetat främst med hittills handlar om hur vi tillsammans kan göra så att skolorna fortsätter hålla god kvalitet, fortsätter erbjuda ett brett programutbud samtidigt som vi ska anpassa oss till arbetsmarknadens behov, elevernas önskemål plus hur vi ska effektivisera.
Utöver detta ser Bergland stora möjligheter i samarbetet kring gemensamma antagningsprocesser, skolornas säkerhet och elevhälsan.
Vid flera tillfällen kommer samtliga rektorer att samlas för erfarenhetsutbyte och för att identifiera nya utvecklingsområden tillsammans.
Lång yrkesbana inom skolväsendet
När Höglandskommunerna nu går samman i ett större förbund, upplever Malin Bergland det snarare som att ta ett steg mot en mer överskådlig och närvarande tjänst.
Hon har en lång karriär bakom sig inom skolans värld, från förskollärare på 1980-talet till en rad ledande befattningar.
– Efter förskolan riktade jag mig mot behandling inom missbruk och blev sedan specialpedagog. Där började jag få mer ledande roller, vilket jag insåg att jag brann för. Att få fram bättre organisationer och jobba mot mål, berättar Bergland.
Så småningom blev hon rektor för Naturbruksgymnasiet i Tenhult.
– Det var en helt fantastisk plats och jag märkte hur jag trivdes med gymnasiet, där eleverna är så dedikerade till de ämnen de valt. Samtidigt är det en utmaning att vara snabb och inte skjuta upp saker, eftersom eleverna bara är kvar under tre år, säger hon.
Ansvar för 30 skolor
Efter sju år i Tenhult kände hon att det var dags för en ny utmaning – en som skulle visa sig bli betydligt större.
Hon blev utbildningsdirektör inom skolkoncernen Academedia, där hon ansvarade för Drottning Blankas gymnasieområde med totalt 30 skolor runt om i Sverige.
– Samtidigt har det alltid varit genomgående i mitt ledarskap att vara nära verksamheterna.
Hon kastar en blick på den svarta, fullpackade ryggsäcken bredvid sig.
– Jag brukar säga att min ryggsäck är mitt kontor, skattar hon. Jag och Västtågen har blivit bästisar i och med allt mitt resande!
Tillbaka till det lokala
Efter nio år på Academedia valde hon alltså att söka chefsjobbet för det nybildade Höglandsgymnasiet.
Kontoret förblir mobilt – hon planerar att fortsätta resa mellan skolorna för att vara närvarande i verksamheten.
– Jag kände att det var dags att arbeta i ett mindre sammanhang. Innan for jag mellan 30 skolor i totalt 23 kommuner, säger Bergland.
– Nu har jag också börjat förstå hur mycket dessa skolor på Höglandet engagerar sina politiker, invånare och tjänstemän. Hur det ses som starka symboler, och det finns en stolthet över skolorna. Och jag känner starkt för att ta mig an detta, eftersom jag från början är en "small town girl" och kommer från ett litet samhälle.
Foto: Frida Ohlin
Du verkar se positivt på att ett förbund har bildats för gymnasieskolorna. Vilka fördelar ser du med detta förbund?
– En del är att ungdomarna på Höglandet kan välja utifrån en bredare plattform. Vi kan erbjuda nästan alla program. Jag tror bara det är hotell- och restaurangprogrammet vi inte har. Sedan, när vi valt program och väl går på skolan, kan du enklare få utbyte med andra skolor. Exempelvis kan de som går industri i Nässjö få åka till Vetlanda och testa på maskinerna som de har där, svarar Bergland.
Utmaningar i förändringen
Men stora förändringar innebär ofta också utmaningar.
En fråga som diskuterats i ledningen är möjligheten att koncentrera vissa program till en skola, för att samla fler elever på ett ställe i stället för att sprida ut dem i mindre grupper. Samtidigt behöver man ta hänsyn till både skolornas vilja och lokala behov.
Det har också funnits en oro kring huruvida alla gymnasieskolor verkligen kommer att behövas framöver.
Aleholmsskolan i Sävsjö är i dag den minsta skolan i förbundet. Inför förbundsbildningen väcktes farhågor om att skolan på sikt skulle kunna hotas av nedläggning om dess program flyttades till större skolor.
Enligt skolchef Malin Bergland är det dock inget som är aktuellt i nuläget. Däremot kommer vissa förändringar att krävas, och de kommer påverka alla skolor inom förbundet.
– Jag tror aldrig Aleholm kommer bli en stor skola som Njudung. Men vi måste effektivisera och se över vilka program vi ska ha. Vi måste begränsa utbudet om vi ska kunna ha en liten skola, men med hög kvalitet.
– Ett bra exempel är Nifsarpsskolan som har tre program som de gör riktigt bra. De har en egen nisch med fordon, bygg och naturbruk, så de som går där känner sig hemma. De har ju lyckats få till det och driva det effektivt utifrån riksprislistan. Men jag vill understryka att vi inte funderar på några drastiska förslag – utan tanken är att varje skola ska vara livskraftig i sin egen kommun.
Anpassning till arbetsmarknaden
En viktig del av förbundets arbete handlar om att matcha skolornas program med arbetsmarknadens behov.
Malin Bergland ser ett växande intresse för yrkesprogram inom områden där det råder kompetensbrist – men även ett behov av bättre samverkan med arbetslivet, för att kunna erbjuda tillräckligt med praktikplatser.
– Ett fåmansföretag inom till exempel el kanske har svårt att ta emot elever, men eleverna måste få ha APL (Arbetsplatsförlagt lärande reds. anm.). Så vi behöver komma ut och träffa näringslivet för att ta reda på hur vi kan hjälpa till för att få ut eleverna, säger hon.
Nu blickar Malin Bergland och ledningen för Höglandsgymnasiet fram emot att få vara med från start vid ett helt nytt läsår, och att sprida information till niondeklassare om vilka program som finns i de olika kommunerna.
