Mikael Winald är taggad på det utvecklingsarbete som väntar vid Kulturskolan. Foto: Mirjami Alanen
400 står i kö – nu vill skolchefen öppna Kulturskolan för fler
UTVECKLING Nya vägar ska locka fler unga: "Vi måste våga förändra oss".
Omkring 400 barn och ungdomar väntar på en plats i Nässjös Kulturskola. Nu vill kulturskolechef Mikael Winald sänka trösklarna, nå ut i kransorterna och skapa nya vägar för både nybörjare och elever som vill utvecklas vidare.
– Vi kan inte få spets om vi inte har bredd, säger han i en stor intervju med Nässjöappen.
Kulturskolan står inför ett större utvecklingsarbete. Utbudet ska ses över, fler barn ska få möjlighet att upptäcka verksamheten och äldre elever ska lockas att stanna kvar längre. Samtidigt behöver resurserna fördelas på ett annat sätt.
En del av förändringen är att musik- och danstilläggen på Brinellgymnasiet avvecklas. Elever som redan har påbörjat utbildningen får gå klart och ta sina betyg, men inga nya elever tas in.
LÄS MER: Nässjöappen förklarar: Dans- och musiktillägget på Brinell försvinner
Bakgrunden är det sjunkande antalet sökande. Under läsåret 2025/2026 hade tio elever musiktillägg och åtta danstillägg. Till hösten minskade grupperna till fem elever vardera.
När Mikael Winald började som kulturskolechef hösten 2025 gick han igenom samarbetet med Brinellgymnasiet och hur undervisningen finansierades. Musiktillägget har funnits i mer än 20 år, medan danstillägget tillkom betydligt senare.
Han konstaterade att en stor del av kostnaden föll på Kulturskolan när elevgrupperna blev små.
– Jag såg att det var Kulturskolan som finansierade kursen för att den skulle vara genomförbar. När det är väldigt få elever för mycket pengar tycker jag att det är bättre att resurserna kan komma fler barn och unga till del.
Under våren avvaktade verksamheterna för att se hur många nya ansökningar som skulle komma in. När endast två elever sökte fattades beslutet att inte starta en ny grupp.
– Någonstans behövde vi få ett tydligt avslut kring detta. Samtidigt har jag hela tiden sagt att eleverna som går kvar på både dans och musik ska få fullfölja utbildningen och få sina betyg. Det tycker jag är viktigt, så att man inte bara kapar den.
Beslutet väcker besvikelse
Mikael Winald har förståelse för att beskedet upplevs som sorgligt av både personal och elever. Tilläggen har under lång tid varit en verksamhet som Kulturskolan varit stolt över, och när intresset var som störst deltog betydligt fler elever.
– Jag tror att personalen tycker att det är tråkigt. Det har varit en stolthet för Kulturskolan att kunna bära detta. Det fanns en tid när det kanske var 20 eller 30 elever och en stor verksamhet kring det.
Han betonar samtidigt att beslutet inte bottnar i någon konflikt mellan Kulturskolan och Brinellgymnasiet.
– Det finns inga "hard feelings" mellan oss på något sätt. Vi har haft gemensamma träffar och varit överens om att avveckla det. Sedan får vi se vilka dörrar som öppnas i framtiden för andra samarbeten.
Initiativet till avvecklingen kom från Winald, men beslutet föregicks enligt honom av samtal med gymnasiechef Richard Weibull och de berörda verksamheterna.
– I slutänden handlar det om pengar. Någon måste betala för att det ska kunna finnas kvar, och jag ser inte att vi kan lägga så mycket resurser på så få elever. Jag tror att vi kan skapa motsvarande kvalitet i någon annan form, utan att det måste vara en treårig gymnasial kurs.
Vill behålla både bredd och spets
Att gymnasietilläggen försvinner betyder inte att Kulturskolan ska sluta erbjuda fördjupning för elever som vill komma längre. Tvärtom är det en viktig del av det utvecklingsarbete som nu pågår.
Winald beskriver målet som en balans. Kulturskolan ska sänka trösklarna för barn som aldrig tidigare har deltagit, men också erbjuda större utmaningar för dem som redan har ägnat flera år åt musik, dans, teater eller bild.
– Vi kan inte få spets om vi inte har bredd. Kan vi få ett stort elevantal underifrån får vi också en naturlig väg vidare till fördjupningen. Man kan inte bara haka på en spets direkt.
Han ser utvecklingen som ett långsiktigt arbete, där effekterna kanske inte blir synliga förrän om flera år.
– Vi behöver utveckla fördjupande delar för de barn och unga som vill någonting mer, men samtidigt ha blicken på dem som också vill komma in i Kulturskolan. Det är skattepengar och vi måste hitta en balans.
Idag väntar flera hundra barn och ungdomar på en plats på Kulturskolan.
– Idag är vi över 500 elever, och med de nästan 400 som står i kö, så hade vi varit 900 elever. Det är ganska häftigt, säger Mikael Winald.
Vill få äldre elever att stanna
En särskild utmaning är att behålla eleverna när de kommer upp i högstadie- och gymnasieåldern. Enligt Winald blir grupperna ofta mindre när eleverna blir äldre – en utveckling som inte är unik för Nässjö.
För att få fler ungdomar att stanna kvar behöver Kulturskolan erbjuda mer än en traditionell lektion i veckan, menar han. Det kan exempelvis handla om kortare kurser, produktioner eller projekt där flera konstformer möts.
– De här ungdomarna vill ofta någonting mer. De vill kanske inte bara komma hit en gång i veckan och spela i 20 minuter, utan vara med i en helhet eller en produktion.
Några färdiga besked om nya kurser finns ännu inte. Winald nämner bland annat musikproduktion, digital verksamhet och kortare kurser som möjliga delar i ett framtida utbud. Först vill han dock undersöka vad ungdomarna själva efterfrågar.
För att fånga upp elevernas egna önskemål har ett elevråd startats.
– Vi måste fråga ungdomarna vad de faktiskt vill ha. Det är de som sitter på svaren. Sedan kan vi hitta vägarna tillsammans.
"Kulturskolan ska komma till barnen"
Kulturskolan erbjuder i dag undervisning inom musik, dans, teater och bild. Verksamheten finns i Kulturhuset Pigalle, men Winald vill att den i högre grad ska märkas även utanför huset.
Det gäller inte minst barn och ungdomar i kommunens kransorter.
– Jag tror att Kulturskolan ska komma till barnen. Det ska inte vara så att barnen först måste känna till Kulturskolan och själva söka sig hit. Vi måste fundera över var vi ska finnas och hur vi når dem som bor utanför Nässjö tätort.
Winald har tidigare arbetat med uppsökande verksamhet och sommarkulturskola. Där såg han hur Kulturskolan kunde bli mer känd genom att börja i mindre områden och samarbeta med aktörer som redan fanns på plats.
– Det handlar om att synas, visa sig och erbjuda kultur.
Han vill att Kulturskolan ska vara tillgänglig för barn oavsett socioekonomiska förutsättningar, etnisk bakgrund eller religion.
– Inget av detta ska hindra barn från att komma till Kulturskolan. Vi måste ta bort de här gränserna och sänka trösklarna.
En plats där barn får lyckas
För Mikael Winald är Kulturskolans uppdrag större än att lära barn att spela ett instrument, dansa, måla eller stå på en scen. Verksamheten kan också bli en plats för barn som har svårt att hitta sitt sammanhang i skolan, idrotten eller andra delar av tillvaron.
– Jag ser många barn som kanske misslyckas i olika delar, men här kan de få lyckas. Kulturskolan ska vara en plats dit man får komma och känna: "Här lyckades jag".
Han lyfter även betydelsen av gemenskap och möjligheten att bli sedd. Kontakter har tagits med elevhälsan för att göra Kulturskolan mer synlig som en möjlig väg för barn och ungdomar som mår dåligt eller befinner sig i ett utanförskap.
– Här kan du få sitta och göra någonting. Du kan känna att du blir sedd, att du får bli någon och växa i någonting. Det tror jag är jätteviktigt.
Samtidigt ska de elever som vill utvecklas långt inom sitt område få förebilder och möjlighet att göra det.
– Barn och unga behöver se dem som har kommit längre. Därför måste vi behålla fördjupningen och hitta balansen mellan den och det breda uppdraget.
Verksamhet med stark grund
Winald beskriver Kulturskolans personal som engagerad och kunnig, med en stor vilja att pröva nya idéer. Han upplever också att verksamheten har ett gott rykte och en stark ställning i Nässjö.
– Vi har en otroligt driven och kunnig personal, högt i tak och en idékultur där man vågar prova saker. Det finns alla förutsättningar för att fortsätta utveckla en stark Kulturskola.
Själv är han saxofonist och har arbetat som musiklärare under många år. Erfarenheten gör att han säger sig förstå både lärarnas vardag och den tid som krävs för att bygga upp undervisning med hög kvalitet.
Winald säger att han är motiverad att fortsätta utveckla verksamheten och hoppas kunna sätta en egen prägel på den. Samtidigt betonar han att mycket av det som tidigare chefer och medarbetare har byggt upp har varit framgångsrikt.
– Jag är peppad på att få sätta någon ny prägel på verksamheten. Det gamla har varit fantastiskt, det är inget ont i det på något sätt.
Han menar samtidigt att Kulturskolan behöver följa förändringarna i samhället och använda sina resurser på ett sätt som ger fler barn tillgång till verksamheten.
– För mig är det viktigt att alla barn ska få tillgång till Kulturskolan och vara en del i utvecklingsarbetet.
– Vi kan inte få spets om vi inte har bredd, säger han i en stor intervju med Nässjöappen.
Kulturskolan står inför ett större utvecklingsarbete. Utbudet ska ses över, fler barn ska få möjlighet att upptäcka verksamheten och äldre elever ska lockas att stanna kvar längre. Samtidigt behöver resurserna fördelas på ett annat sätt.
En del av förändringen är att musik- och danstilläggen på Brinellgymnasiet avvecklas. Elever som redan har påbörjat utbildningen får gå klart och ta sina betyg, men inga nya elever tas in.
LÄS MER: Nässjöappen förklarar: Dans- och musiktillägget på Brinell försvinner
Bakgrunden är det sjunkande antalet sökande. Under läsåret 2025/2026 hade tio elever musiktillägg och åtta danstillägg. Till hösten minskade grupperna till fem elever vardera.
När Mikael Winald började som kulturskolechef hösten 2025 gick han igenom samarbetet med Brinellgymnasiet och hur undervisningen finansierades. Musiktillägget har funnits i mer än 20 år, medan danstillägget tillkom betydligt senare.
Han konstaterade att en stor del av kostnaden föll på Kulturskolan när elevgrupperna blev små.
– Jag såg att det var Kulturskolan som finansierade kursen för att den skulle vara genomförbar. När det är väldigt få elever för mycket pengar tycker jag att det är bättre att resurserna kan komma fler barn och unga till del.
Under våren avvaktade verksamheterna för att se hur många nya ansökningar som skulle komma in. När endast två elever sökte fattades beslutet att inte starta en ny grupp.
– Någonstans behövde vi få ett tydligt avslut kring detta. Samtidigt har jag hela tiden sagt att eleverna som går kvar på både dans och musik ska få fullfölja utbildningen och få sina betyg. Det tycker jag är viktigt, så att man inte bara kapar den.
Beslutet väcker besvikelse
Mikael Winald har förståelse för att beskedet upplevs som sorgligt av både personal och elever. Tilläggen har under lång tid varit en verksamhet som Kulturskolan varit stolt över, och när intresset var som störst deltog betydligt fler elever.
– Jag tror att personalen tycker att det är tråkigt. Det har varit en stolthet för Kulturskolan att kunna bära detta. Det fanns en tid när det kanske var 20 eller 30 elever och en stor verksamhet kring det.
Han betonar samtidigt att beslutet inte bottnar i någon konflikt mellan Kulturskolan och Brinellgymnasiet.
– Det finns inga "hard feelings" mellan oss på något sätt. Vi har haft gemensamma träffar och varit överens om att avveckla det. Sedan får vi se vilka dörrar som öppnas i framtiden för andra samarbeten.
Initiativet till avvecklingen kom från Winald, men beslutet föregicks enligt honom av samtal med gymnasiechef Richard Weibull och de berörda verksamheterna.
– I slutänden handlar det om pengar. Någon måste betala för att det ska kunna finnas kvar, och jag ser inte att vi kan lägga så mycket resurser på så få elever. Jag tror att vi kan skapa motsvarande kvalitet i någon annan form, utan att det måste vara en treårig gymnasial kurs.
Vill behålla både bredd och spets
Att gymnasietilläggen försvinner betyder inte att Kulturskolan ska sluta erbjuda fördjupning för elever som vill komma längre. Tvärtom är det en viktig del av det utvecklingsarbete som nu pågår.
Winald beskriver målet som en balans. Kulturskolan ska sänka trösklarna för barn som aldrig tidigare har deltagit, men också erbjuda större utmaningar för dem som redan har ägnat flera år åt musik, dans, teater eller bild.
– Vi kan inte få spets om vi inte har bredd. Kan vi få ett stort elevantal underifrån får vi också en naturlig väg vidare till fördjupningen. Man kan inte bara haka på en spets direkt.
Han ser utvecklingen som ett långsiktigt arbete, där effekterna kanske inte blir synliga förrän om flera år.
– Vi behöver utveckla fördjupande delar för de barn och unga som vill någonting mer, men samtidigt ha blicken på dem som också vill komma in i Kulturskolan. Det är skattepengar och vi måste hitta en balans.
Idag väntar flera hundra barn och ungdomar på en plats på Kulturskolan.
– Idag är vi över 500 elever, och med de nästan 400 som står i kö, så hade vi varit 900 elever. Det är ganska häftigt, säger Mikael Winald.
Vill få äldre elever att stanna
En särskild utmaning är att behålla eleverna när de kommer upp i högstadie- och gymnasieåldern. Enligt Winald blir grupperna ofta mindre när eleverna blir äldre – en utveckling som inte är unik för Nässjö.
För att få fler ungdomar att stanna kvar behöver Kulturskolan erbjuda mer än en traditionell lektion i veckan, menar han. Det kan exempelvis handla om kortare kurser, produktioner eller projekt där flera konstformer möts.
– De här ungdomarna vill ofta någonting mer. De vill kanske inte bara komma hit en gång i veckan och spela i 20 minuter, utan vara med i en helhet eller en produktion.
Några färdiga besked om nya kurser finns ännu inte. Winald nämner bland annat musikproduktion, digital verksamhet och kortare kurser som möjliga delar i ett framtida utbud. Först vill han dock undersöka vad ungdomarna själva efterfrågar.
För att fånga upp elevernas egna önskemål har ett elevråd startats.
– Vi måste fråga ungdomarna vad de faktiskt vill ha. Det är de som sitter på svaren. Sedan kan vi hitta vägarna tillsammans.
"Kulturskolan ska komma till barnen"
Kulturskolan erbjuder i dag undervisning inom musik, dans, teater och bild. Verksamheten finns i Kulturhuset Pigalle, men Winald vill att den i högre grad ska märkas även utanför huset.
Det gäller inte minst barn och ungdomar i kommunens kransorter.
– Jag tror att Kulturskolan ska komma till barnen. Det ska inte vara så att barnen först måste känna till Kulturskolan och själva söka sig hit. Vi måste fundera över var vi ska finnas och hur vi når dem som bor utanför Nässjö tätort.
Winald har tidigare arbetat med uppsökande verksamhet och sommarkulturskola. Där såg han hur Kulturskolan kunde bli mer känd genom att börja i mindre områden och samarbeta med aktörer som redan fanns på plats.
– Det handlar om att synas, visa sig och erbjuda kultur.
Han vill att Kulturskolan ska vara tillgänglig för barn oavsett socioekonomiska förutsättningar, etnisk bakgrund eller religion.
– Inget av detta ska hindra barn från att komma till Kulturskolan. Vi måste ta bort de här gränserna och sänka trösklarna.
En plats där barn får lyckas
För Mikael Winald är Kulturskolans uppdrag större än att lära barn att spela ett instrument, dansa, måla eller stå på en scen. Verksamheten kan också bli en plats för barn som har svårt att hitta sitt sammanhang i skolan, idrotten eller andra delar av tillvaron.
– Jag ser många barn som kanske misslyckas i olika delar, men här kan de få lyckas. Kulturskolan ska vara en plats dit man får komma och känna: "Här lyckades jag".
Han lyfter även betydelsen av gemenskap och möjligheten att bli sedd. Kontakter har tagits med elevhälsan för att göra Kulturskolan mer synlig som en möjlig väg för barn och ungdomar som mår dåligt eller befinner sig i ett utanförskap.
– Här kan du få sitta och göra någonting. Du kan känna att du blir sedd, att du får bli någon och växa i någonting. Det tror jag är jätteviktigt.
Samtidigt ska de elever som vill utvecklas långt inom sitt område få förebilder och möjlighet att göra det.
– Barn och unga behöver se dem som har kommit längre. Därför måste vi behålla fördjupningen och hitta balansen mellan den och det breda uppdraget.
Verksamhet med stark grund
Winald beskriver Kulturskolans personal som engagerad och kunnig, med en stor vilja att pröva nya idéer. Han upplever också att verksamheten har ett gott rykte och en stark ställning i Nässjö.
– Vi har en otroligt driven och kunnig personal, högt i tak och en idékultur där man vågar prova saker. Det finns alla förutsättningar för att fortsätta utveckla en stark Kulturskola.
Själv är han saxofonist och har arbetat som musiklärare under många år. Erfarenheten gör att han säger sig förstå både lärarnas vardag och den tid som krävs för att bygga upp undervisning med hög kvalitet.
Winald säger att han är motiverad att fortsätta utveckla verksamheten och hoppas kunna sätta en egen prägel på den. Samtidigt betonar han att mycket av det som tidigare chefer och medarbetare har byggt upp har varit framgångsrikt.
– Jag är peppad på att få sätta någon ny prägel på verksamheten. Det gamla har varit fantastiskt, det är inget ont i det på något sätt.
Han menar samtidigt att Kulturskolan behöver följa förändringarna i samhället och använda sina resurser på ett sätt som ger fler barn tillgång till verksamheten.
– För mig är det viktigt att alla barn ska få tillgång till Kulturskolan och vara en del i utvecklingsarbetet.
