I veckan riktas uppmärksamhet mot totalförsvaret och krisberedskap. Beredskapssamordnare Josef Axelsson arbetar med frågorna i Nässjö kommun. Foto: Mirjami Alanen
Nässjö kraftsamlar för stärkt beredskap: "Det gäller alla"
BEREDSKAPVECKAN Allas roll i totalförsvaret betonas – och extra stöd ges till särskilt sårbara.
Vatten i kranen, mat i butiken och en mobiltelefon som går att ringa med är självklarheter i vardagen, men vid ett längre elavbrott eller en annan samhällskris kan förutsättningarna snabbt förändras. Under Beredskapsveckan vill Nässjö kommun visa både hur invånarna kan förbereda sig hemma och varför nästan hela samhället har en uppgift inom totalförsvaret.
– Alla är vi en del av totalförsvaret. Det är inte bara offentliga myndigheter som ska förbereda sig för kris och ännu värre lägen, utan det gäller alla, säger Josef Axelsson, en av Nässjö kommuns två beredskapssamordnare.
Beredskapsveckan genomförs i år den 21–27 september och arrangeras för tionde gången. Den nationella kampanjen leds av Myndigheten för civilt försvar, MCF, och årets tema är, liksom förra året, "Du är en del av Sveriges totalförsvar".
Syftet är att öka kunskapen om hur Sverige fungerar under svåra påfrestningar och påminna om att beredskap inte enbart är en uppgift för Försvarsmakten, räddningstjänsten eller kommunen. Företag, föreningar, trossamfund och privatpersoner behövs också för att samhället ska kunna fortsätta fungera.
Samhället måste fortsätta fungera
Totalförsvaret består av det militära och det civila försvaret. Det civila försvaret omfattar de delar av samhället som behöver fungera även vid höjd beredskap och ytterst krig – bland annat kommuner, myndigheter, företag och civilsamhälle.
Som en del i återuppbyggnaden av det civila försvaret gäller sedan den 1 juni en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. Lagen innebär att särskilda skyddade utrymmen införs som komplement till de vanliga skyddsrummen. Dessa ska ge civilbefolkningen ett mer begränsat skydd vid höjd beredskap. Samtidigt förtydligas reglerna för utrymning och inkvartering.
Beredskapssamordnare Josef Axelsson. Foto: Mirjami Alanen
Beredskapssamordnare Josef Axelssons eget arbete är främst inriktat på krisberedskap vid fredstida samhällsstörningar, medan kollegan Sebastian Carlsson har civilförsvaret som sin formella inriktning. I praktiken ligger frågorna nära varandra.
– I min roll samordnar jag kommunens krisberedskapsarbete. Jag stöttar, pushar och vägleder kommunens samhällsviktiga verksamheter så att de är bättre förberedda på exempelvis strömavbrott, att vattnet slutar komma ur kranen eller att internet och mobiltelefoni slutar fungera, förklarar Axelsson.
Socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och den kommunala ledningen hör till de verksamheter som måste kunna fortsätta ta ansvar även när vardagen inte fungerar som vanligt.
– Det handlar om barn och unga och om personer som är sköra eller sårbara och som normalt har mycket stöd, eller helt är i kommunens omsorg. Verksamheterna måste klara mindre eller större samhällsstörningar, säger han.
Hushållen ska klara sig i en vecka
För den enskilde är hemberedskapen den mest konkreta delen. Myndigheternas rekommendation är att hushåll ska kunna klara de grundläggande behoven utan samhällets hjälp i minst en vecka. Det innebär bland annat att ha tillgång till vatten och mat som kan förvaras och tillagas utan el, samt värme, nödvändiga läkemedel och möjlighet att ta del av viktig information.
Tanken är inte att var och en lämnas ensam i en kris, men när de som har förutsättningar kan ta hand om sig själva kan samhällets resurser först gå till människor som har störst behov av hjälp.
– Vi är vana vid att lätt kunna gå ner och handla mat. Men det kanske inte går, och då förväntas man ha ett matförråd så att man klarar sig i minst en vecka, säger Josef Axelsson.
Hans bedömning är att förutsättningarna ofta kan vara bättre på landsbygden, även om han samtidigt betonar att han inte lutar sig mot någon undersökning.
– På landsbygden har man kanske mer utrymme och är van vid att elen går ibland. Många har också en eldstad eller någon annan värmekälla att ta till om den vanliga uppvärmningen slutar fungera. Därför blir steget från ett normalläge till ett krisläge kanske inte lika stort som i städer och tätorter, säger han och fortsätter:
– För den som bor i en mindre lägenhet kan det vara svårare att hitta plats för vattendunkar och andra förnödenheter.
Extra stöd till omsorgstagare
Kravet på en grundläggande hemberedskap gäller även personer som bor i eget boende men får stöd av kommunen. Samtidigt kan den som redan är sårbar i vardagen bli extra utsatt när en kris inträffar.
Därför skickar äldreomsorgen och funktionshinderomsorgen i kommunen ut särskilda vykort med enkla råd om hemberedskap. Äldreomsorgen har skickat omkring 600 kort och funktionshinderomsorgen 550.
"Om krisen kommer". Vykorten har delats ut till personer i eget boende men som får stöd av kommunen. Foto: Privat / Nässjö kommun
– På kortet står att den som vill ha extra hjälp kan vända sig till den personal som personen redan har kontakt med. Personalen kan då hjälpa till att gå igenom vad som kan behövas i hemmet, förklarar Camilla Nord, avdelningschef inom funktionshinderomsorgen.
– Alla har fått den gula broschyren som MCF har delat ut, men om man känner att man vill ha lite extra hjälp kring vad man ska ha hemma så hjälper vi till. Vi blir en extra förstärkning, säger hon.
Idén kommer från Värnamo kommun.
– Vi blev tipsade om det och tyckte att det var så himla fint. Vi tog hjälp av kommunens informationsavdelning för att anpassa kortet efter våra förhållanden, säger Camilla Nord.
Någon särskild utbildning om hemberedskap har personalen däremot inte fått inför utskicket.
Insatsen ska enligt Josef Axelsson också minska risken för missförstånd om vilket ansvar kommunen respektive den enskilde har.
– Vi vill inte att vissa kommuninvånare hamnar mellan stolarna och tänker: "Jag har hemtjänst, så jag behöver inte göra någonting". Hemtjänsten har sitt grunduppdrag, men det man oftast klarar själv i vardagen ska man på ett rimligt sätt vara förberedd på att fortsätta klara, säger Josef Axelsson.
Anhöriga och gode män kan enligt Axelsson också behöva hjälpa till med planeringen.
Totalförsvarsdag på Stortorget
Kommunen kraftsamlar kring en totalförsvarsdag på Stortorget lördagen den 26 september mellan klockan 10 och 13. Besökarna får bland annat se fordon och utrustning, följa praktiska demonstrationer, lära sig mer om nödvatten, gå en tipspromenad och få råd om hemberedskap.
Bland aktörerna finns Försvarsmakten och hemvärnet, men kommunen vill också visa totalförsvarets bredd. Räddningstjänsten, Svenska kyrkan och Länsförsäkringar Jönköping är några exempel på andra deltagare som Josef Axelsson lyfter fram.
– Många tänker automatiskt på Försvarsmakten och hemvärnet. Vi vill visa att totalförsvaret är mycket bredare. Det omfattar väldigt mycket – för att inte säga allt som krävs för att samhället ska fungera i ett krigsliknande tillstånd eller ytterst krig, säger han.
På torget visas även hur en nödvattentank fungerar. Om det kommunala dricksvattnet slås ut har Nässjö Affärsverk ansvar för den praktiska nödvattenförsörjningen, medan kommunens politiskt beslutade nödvattenplan beskriver hur arbetet ska organiseras. Det kräver samverkan mellan kommunen och bolaget.
Praktiska tips på vykorten som kommunen delat ut. Foto: Privat / Nässjö kommun
Beredskap för mer än krig
Även om det säkerhetspolitiska läget har gett totalförsvaret större uppmärksamhet betonar Josef Axelsson att beredskap också gäller fredstida kriser; stormar, omfattande it-störningar, långvariga elavbrott, torka och skogsbränder kan alla påverka samhället.
Enligt Länsstyrelsens övergripande riskbild som han hänvisar till är de östra delarna av Jönköpings län mer utsatta för torka, medan de västra delarna generellt har större risk för mycket nederbörd.
Förra året använde kommunen Beredskapsveckan till att visa en planerad trygghetspunkt i Brinellhallen för gymnasieelever. Sådana platser kan enligt Axelsson öppnas i kommunala lokaler vid en kris och bland annat ge invånarna korrekt information, värme, vatten, enklare omplåstring och möjlighet att ladda en mobiltelefon.
I år ligger tyngdpunkten istället på dagen på Stortorget och den riktade informationen inom omsorgen. Men arbetet med krisberedskap pågår året runt.
– Beredskapsveckan ger oss möjlighet att lyfta frågorna och samla olika aktörer; det offentliga, det privata och civilsamhället. Den blir en bra katalysator för det lokala arbetet i hela Nässjö – inte bara i kommunorganisationen utan i kommunens geografiska område med alla viktiga aktörer, säger Josef Axelsson.
– Alla är vi en del av totalförsvaret. Det är inte bara offentliga myndigheter som ska förbereda sig för kris och ännu värre lägen, utan det gäller alla, säger Josef Axelsson, en av Nässjö kommuns två beredskapssamordnare.
Beredskapsveckan genomförs i år den 21–27 september och arrangeras för tionde gången. Den nationella kampanjen leds av Myndigheten för civilt försvar, MCF, och årets tema är, liksom förra året, "Du är en del av Sveriges totalförsvar".
Syftet är att öka kunskapen om hur Sverige fungerar under svåra påfrestningar och påminna om att beredskap inte enbart är en uppgift för Försvarsmakten, räddningstjänsten eller kommunen. Företag, föreningar, trossamfund och privatpersoner behövs också för att samhället ska kunna fortsätta fungera.
Samhället måste fortsätta fungera
Totalförsvaret består av det militära och det civila försvaret. Det civila försvaret omfattar de delar av samhället som behöver fungera även vid höjd beredskap och ytterst krig – bland annat kommuner, myndigheter, företag och civilsamhälle.
Som en del i återuppbyggnaden av det civila försvaret gäller sedan den 1 juni en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. Lagen innebär att särskilda skyddade utrymmen införs som komplement till de vanliga skyddsrummen. Dessa ska ge civilbefolkningen ett mer begränsat skydd vid höjd beredskap. Samtidigt förtydligas reglerna för utrymning och inkvartering.
Beredskapssamordnare Josef Axelsson. Foto: Mirjami AlanenBeredskapssamordnare Josef Axelssons eget arbete är främst inriktat på krisberedskap vid fredstida samhällsstörningar, medan kollegan Sebastian Carlsson har civilförsvaret som sin formella inriktning. I praktiken ligger frågorna nära varandra.
– I min roll samordnar jag kommunens krisberedskapsarbete. Jag stöttar, pushar och vägleder kommunens samhällsviktiga verksamheter så att de är bättre förberedda på exempelvis strömavbrott, att vattnet slutar komma ur kranen eller att internet och mobiltelefoni slutar fungera, förklarar Axelsson.
Socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och den kommunala ledningen hör till de verksamheter som måste kunna fortsätta ta ansvar även när vardagen inte fungerar som vanligt.
– Det handlar om barn och unga och om personer som är sköra eller sårbara och som normalt har mycket stöd, eller helt är i kommunens omsorg. Verksamheterna måste klara mindre eller större samhällsstörningar, säger han.
Hushållen ska klara sig i en vecka
För den enskilde är hemberedskapen den mest konkreta delen. Myndigheternas rekommendation är att hushåll ska kunna klara de grundläggande behoven utan samhällets hjälp i minst en vecka. Det innebär bland annat att ha tillgång till vatten och mat som kan förvaras och tillagas utan el, samt värme, nödvändiga läkemedel och möjlighet att ta del av viktig information.
Tanken är inte att var och en lämnas ensam i en kris, men när de som har förutsättningar kan ta hand om sig själva kan samhällets resurser först gå till människor som har störst behov av hjälp.
– Vi är vana vid att lätt kunna gå ner och handla mat. Men det kanske inte går, och då förväntas man ha ett matförråd så att man klarar sig i minst en vecka, säger Josef Axelsson.
Hans bedömning är att förutsättningarna ofta kan vara bättre på landsbygden, även om han samtidigt betonar att han inte lutar sig mot någon undersökning.
– På landsbygden har man kanske mer utrymme och är van vid att elen går ibland. Många har också en eldstad eller någon annan värmekälla att ta till om den vanliga uppvärmningen slutar fungera. Därför blir steget från ett normalläge till ett krisläge kanske inte lika stort som i städer och tätorter, säger han och fortsätter:
– För den som bor i en mindre lägenhet kan det vara svårare att hitta plats för vattendunkar och andra förnödenheter.
Extra stöd till omsorgstagare
Kravet på en grundläggande hemberedskap gäller även personer som bor i eget boende men får stöd av kommunen. Samtidigt kan den som redan är sårbar i vardagen bli extra utsatt när en kris inträffar.
Därför skickar äldreomsorgen och funktionshinderomsorgen i kommunen ut särskilda vykort med enkla råd om hemberedskap. Äldreomsorgen har skickat omkring 600 kort och funktionshinderomsorgen 550.
"Om krisen kommer". Vykorten har delats ut till personer i eget boende men som får stöd av kommunen. Foto: Privat / Nässjö kommun– På kortet står att den som vill ha extra hjälp kan vända sig till den personal som personen redan har kontakt med. Personalen kan då hjälpa till att gå igenom vad som kan behövas i hemmet, förklarar Camilla Nord, avdelningschef inom funktionshinderomsorgen.
– Alla har fått den gula broschyren som MCF har delat ut, men om man känner att man vill ha lite extra hjälp kring vad man ska ha hemma så hjälper vi till. Vi blir en extra förstärkning, säger hon.
Idén kommer från Värnamo kommun.
– Vi blev tipsade om det och tyckte att det var så himla fint. Vi tog hjälp av kommunens informationsavdelning för att anpassa kortet efter våra förhållanden, säger Camilla Nord.
Någon särskild utbildning om hemberedskap har personalen däremot inte fått inför utskicket.
Insatsen ska enligt Josef Axelsson också minska risken för missförstånd om vilket ansvar kommunen respektive den enskilde har.
– Vi vill inte att vissa kommuninvånare hamnar mellan stolarna och tänker: "Jag har hemtjänst, så jag behöver inte göra någonting". Hemtjänsten har sitt grunduppdrag, men det man oftast klarar själv i vardagen ska man på ett rimligt sätt vara förberedd på att fortsätta klara, säger Josef Axelsson.
Anhöriga och gode män kan enligt Axelsson också behöva hjälpa till med planeringen.
Totalförsvarsdag på Stortorget
Kommunen kraftsamlar kring en totalförsvarsdag på Stortorget lördagen den 26 september mellan klockan 10 och 13. Besökarna får bland annat se fordon och utrustning, följa praktiska demonstrationer, lära sig mer om nödvatten, gå en tipspromenad och få råd om hemberedskap.
Bland aktörerna finns Försvarsmakten och hemvärnet, men kommunen vill också visa totalförsvarets bredd. Räddningstjänsten, Svenska kyrkan och Länsförsäkringar Jönköping är några exempel på andra deltagare som Josef Axelsson lyfter fram.
– Många tänker automatiskt på Försvarsmakten och hemvärnet. Vi vill visa att totalförsvaret är mycket bredare. Det omfattar väldigt mycket – för att inte säga allt som krävs för att samhället ska fungera i ett krigsliknande tillstånd eller ytterst krig, säger han.
På torget visas även hur en nödvattentank fungerar. Om det kommunala dricksvattnet slås ut har Nässjö Affärsverk ansvar för den praktiska nödvattenförsörjningen, medan kommunens politiskt beslutade nödvattenplan beskriver hur arbetet ska organiseras. Det kräver samverkan mellan kommunen och bolaget.
Praktiska tips på vykorten som kommunen delat ut. Foto: Privat / Nässjö kommunBeredskap för mer än krig
Även om det säkerhetspolitiska läget har gett totalförsvaret större uppmärksamhet betonar Josef Axelsson att beredskap också gäller fredstida kriser; stormar, omfattande it-störningar, långvariga elavbrott, torka och skogsbränder kan alla påverka samhället.
Enligt Länsstyrelsens övergripande riskbild som han hänvisar till är de östra delarna av Jönköpings län mer utsatta för torka, medan de västra delarna generellt har större risk för mycket nederbörd.
Förra året använde kommunen Beredskapsveckan till att visa en planerad trygghetspunkt i Brinellhallen för gymnasieelever. Sådana platser kan enligt Axelsson öppnas i kommunala lokaler vid en kris och bland annat ge invånarna korrekt information, värme, vatten, enklare omplåstring och möjlighet att ladda en mobiltelefon.
I år ligger tyngdpunkten istället på dagen på Stortorget och den riktade informationen inom omsorgen. Men arbetet med krisberedskap pågår året runt.
– Beredskapsveckan ger oss möjlighet att lyfta frågorna och samla olika aktörer; det offentliga, det privata och civilsamhället. Den blir en bra katalysator för det lokala arbetet i hela Nässjö – inte bara i kommunorganisationen utan i kommunens geografiska område med alla viktiga aktörer, säger Josef Axelsson.
