Från vänster: Hanna Lundqvist, Anna Sundling, Malin Frank, Jessica Strandh och Anna Brolin. Foto: Mirjami Alanen
De uppmärksammar anhöriga – vill få fler att söka stöd
OMSORG Samtal, avlastning och tid för sig själv kan göra skillnad.
Den som hjälper en partner, ett barn eller en vän genom vardagen kan själv behöva någon att luta sig mot. I samband med anhörigdagen uppmärksammar kommunen de anhörigas insatser – och vill få fler att upptäcka stödet som finns innan krafterna tar slut.
Att vara anhörig kan innebära att hjälpa någon till affären en gång i veckan, men det kan också vara ett ansvar som pågår dygnet runt. Personerna som kommunens verksamheter möter finns i alla åldrar och livssituationer.
– Man är lika mycket anhörig om man har en närstående med spelmissbruk, missbruk, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning, säger Anna Sundling, äldrevägledare inom Nässjö kommuns äldreomsorg.
Hon beskriver hur anhörigrollen kan finnas hos såväl ett litet barn vars föräldrar inte klarar att ta hand om det, som en 95-åring vars partner har en demenssjukdom.
Kollegan Malin Frank betonar att även den som hjälper en vän kan vara anhörig:
– Anhörig är inte bara blodsband. Anhörigskap kan komma och gå, men det kan också vara så att du har ett livslångt anhörigskap.
I en nationell kartläggning från 2018 beräknades omkring 1,3 miljoner vuxna i Sverige ge vård, hjälp eller stöd till en närstående. Enligt Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, gav de i genomsnitt 13 timmars omsorg i veckan.
När hjälpen tar över relationen
Bakom insatserna finns ofta ett ansvar som omgivningen inte ser. Oro, trötthet och ensamhet kan bli en del av vardagen. Anna Sundling beskriver hur relationen kan förändras när en partner eller förälder också blir den som vårdar.
– Det kan bli slitsamt. Den som vårdar kan bli arg, vill inte, orkar inte, säger hon.
Malin Frank berättar om en äldre förälder som efter många år av oro för sin vuxna son till slut inte längre orkade ta ansvar, när sonen än en gång fick ett fängelsestraff. Föräldrarollen försvinner inte för att barnet har blivit vuxet, men behovet av eget stöd kan växa.
Även barn kan bära skuld och oro för någon i familjen. Jessica Strandh, som arbetar inom öppenvården för barn och unga, möter barn vars föräldrar eller syskon har svårigheter.
– Barnet kan tro att det är för att jag inte sköter mig i skolan som mamma dricker, säger hon.
Barn kan också tro att de är ensamma om sin situation, eller tvärtom; att det ser likadant ut i alla familjer. Genom barngrupper och arbete med familjer vill verksamheten ge dem stöd och strategier för att hantera känslorna.
– Ett exempel är barngruppen Linus och Lina, som är ett samarbete mellan socialtjänsten, Frälsningsarmén och Svenska kyrkan, berättar Jessica Strandh.
Gruppen träffas några gånger per år för att utbyta erfarenheter. Foto: Mirjami Alanen
Stödet ser olika ut
I Nässjö finns anhörigstödet inom flera verksamheter. Representanter från olika delar av kommunen träffas återkommande för att dela erfarenheter och bli bättre på att hjälpa människor vidare.
Anna Brolin arbetar inom stöd och återhämtning, där verksamheten riktar sig till personer med psykisk ohälsa. Hon möter också anhöriga. På tisdagen hålls en informationsträff om att starta en studiecirkel för anhöriga till personer som mår psykiskt dåligt, berättar hon.
– Det är individanpassat. Jag har inget exakt hur jag ska gå till väga, mer än att lyssna och vägleda, säger hon.
Inom äldreomsorgen kan hjälpen handla om samtal eller konkret avlastning, exempelvis en korttidsplats för den närstående. Malin Frank beskriver hur de försöker skapa kontakt tidigt och följa upp hur den anhöriga har det.
– Man erbjuder hjälp och stöd innan den anhöriga själv säger att nu är det dags. Då kan steget att be om mer hjälp bli mindre, säger hon.
En stund för egen del
På Hälsocenter möter Hanna Lundqvist vuxna anhöriga i många olika situationer. Där finns också personer som har vårdat en partner som sedan har avlidit. Omsorgsansvaret har upphört, men ensamheten och behovet av stöd kan finnas kvar.
– Anhörigskapet blir en del av ens identitet, säger Anna Sundling.
– Och då är det mycket i livet som försvinner, fyller Hanna Lundqvist i.
Hanna Lundqvist lyfter betydelsen av att våga göra något för sin egen skull. För några är det träningen på Hälsocenter en timme varje vecka som är deras egentid. För andra kan en filmkväll tillsammans med andra ge en stunds återhämtning.
Jessica Strandh och Anna Brolin. Foto: Mirjami Alanen
– Att lägga fokus på sig själv en stund är ganska ovant, märker man, säger Anna Brolin.
Att sprida information om stödet är därför en viktig del av arbetet. Anna Sundling hoppas att fler ska våga ta kontakt innan situationen blivit övermäktig.
– När folk börjar prata om det är man inte så rädd för kontakten. Då blir vägen inte så lång, säger hon.
Anhörigdagen uppmärksammas
Under tisdagen uppmärksammas Europeiska anhörigdagen, som ingår i anhörigveckan den 6–11 oktober. Årets tema är "Omsorgen följer inget schema – flexibilitet spelar roll".
Eurocarers kampanj lyfter behovet av flexibilitet för dem som kombinerar arbete med att hjälpa en närstående.
I Nässjö ordnas under tisdagen en träff på Parkgården klockan 15–17 för anhöriga till äldre. Där medverkar äldrevägledarna, Hälsocenter och Medborgarskolan med information om stöd, hälsa och senioryoga. Deltagandet är kostnadsfritt och anmälan sker till äldrevägledarna.
Att vara anhörig kan innebära att hjälpa någon till affären en gång i veckan, men det kan också vara ett ansvar som pågår dygnet runt. Personerna som kommunens verksamheter möter finns i alla åldrar och livssituationer.
– Man är lika mycket anhörig om man har en närstående med spelmissbruk, missbruk, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning, säger Anna Sundling, äldrevägledare inom Nässjö kommuns äldreomsorg.
Hon beskriver hur anhörigrollen kan finnas hos såväl ett litet barn vars föräldrar inte klarar att ta hand om det, som en 95-åring vars partner har en demenssjukdom.
Kollegan Malin Frank betonar att även den som hjälper en vän kan vara anhörig:
– Anhörig är inte bara blodsband. Anhörigskap kan komma och gå, men det kan också vara så att du har ett livslångt anhörigskap.
I en nationell kartläggning från 2018 beräknades omkring 1,3 miljoner vuxna i Sverige ge vård, hjälp eller stöd till en närstående. Enligt Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, gav de i genomsnitt 13 timmars omsorg i veckan.
När hjälpen tar över relationen
Bakom insatserna finns ofta ett ansvar som omgivningen inte ser. Oro, trötthet och ensamhet kan bli en del av vardagen. Anna Sundling beskriver hur relationen kan förändras när en partner eller förälder också blir den som vårdar.
– Det kan bli slitsamt. Den som vårdar kan bli arg, vill inte, orkar inte, säger hon.
Malin Frank berättar om en äldre förälder som efter många år av oro för sin vuxna son till slut inte längre orkade ta ansvar, när sonen än en gång fick ett fängelsestraff. Föräldrarollen försvinner inte för att barnet har blivit vuxet, men behovet av eget stöd kan växa.
Även barn kan bära skuld och oro för någon i familjen. Jessica Strandh, som arbetar inom öppenvården för barn och unga, möter barn vars föräldrar eller syskon har svårigheter.
– Barnet kan tro att det är för att jag inte sköter mig i skolan som mamma dricker, säger hon.
Barn kan också tro att de är ensamma om sin situation, eller tvärtom; att det ser likadant ut i alla familjer. Genom barngrupper och arbete med familjer vill verksamheten ge dem stöd och strategier för att hantera känslorna.
– Ett exempel är barngruppen Linus och Lina, som är ett samarbete mellan socialtjänsten, Frälsningsarmén och Svenska kyrkan, berättar Jessica Strandh.
Gruppen träffas några gånger per år för att utbyta erfarenheter. Foto: Mirjami AlanenStödet ser olika ut
I Nässjö finns anhörigstödet inom flera verksamheter. Representanter från olika delar av kommunen träffas återkommande för att dela erfarenheter och bli bättre på att hjälpa människor vidare.
Anna Brolin arbetar inom stöd och återhämtning, där verksamheten riktar sig till personer med psykisk ohälsa. Hon möter också anhöriga. På tisdagen hålls en informationsträff om att starta en studiecirkel för anhöriga till personer som mår psykiskt dåligt, berättar hon.
– Det är individanpassat. Jag har inget exakt hur jag ska gå till väga, mer än att lyssna och vägleda, säger hon.
Inom äldreomsorgen kan hjälpen handla om samtal eller konkret avlastning, exempelvis en korttidsplats för den närstående. Malin Frank beskriver hur de försöker skapa kontakt tidigt och följa upp hur den anhöriga har det.
– Man erbjuder hjälp och stöd innan den anhöriga själv säger att nu är det dags. Då kan steget att be om mer hjälp bli mindre, säger hon.
En stund för egen del
På Hälsocenter möter Hanna Lundqvist vuxna anhöriga i många olika situationer. Där finns också personer som har vårdat en partner som sedan har avlidit. Omsorgsansvaret har upphört, men ensamheten och behovet av stöd kan finnas kvar.
– Anhörigskapet blir en del av ens identitet, säger Anna Sundling.
– Och då är det mycket i livet som försvinner, fyller Hanna Lundqvist i.
Hanna Lundqvist lyfter betydelsen av att våga göra något för sin egen skull. För några är det träningen på Hälsocenter en timme varje vecka som är deras egentid. För andra kan en filmkväll tillsammans med andra ge en stunds återhämtning.
Jessica Strandh och Anna Brolin. Foto: Mirjami Alanen– Att lägga fokus på sig själv en stund är ganska ovant, märker man, säger Anna Brolin.
Att sprida information om stödet är därför en viktig del av arbetet. Anna Sundling hoppas att fler ska våga ta kontakt innan situationen blivit övermäktig.
– När folk börjar prata om det är man inte så rädd för kontakten. Då blir vägen inte så lång, säger hon.
Anhörigdagen uppmärksammas
Under tisdagen uppmärksammas Europeiska anhörigdagen, som ingår i anhörigveckan den 6–11 oktober. Årets tema är "Omsorgen följer inget schema – flexibilitet spelar roll".
Eurocarers kampanj lyfter behovet av flexibilitet för dem som kombinerar arbete med att hjälpa en närstående.
I Nässjö ordnas under tisdagen en träff på Parkgården klockan 15–17 för anhöriga till äldre. Där medverkar äldrevägledarna, Hälsocenter och Medborgarskolan med information om stöd, hälsa och senioryoga. Deltagandet är kostnadsfritt och anmälan sker till äldrevägledarna.
