Nässjö kommun är en av 94 kommuner som har betalat ut stora summor till så kallade blufföretag. Nästan 105 000 kronor betalades ut av kommunen under perioden 2023-2024 i bedrägerier där kommunen har vilseletts till att ingå ett avtal med blufföretagen, för att sedan faktureras.

– Just i de här fallen har det funnits ett avtal som vi inte har kunnat backa på, utan det är juridiskt bindande, säger ekonomichef Katarina Ljunggren vid kommunen.

Det var under förra veckan som TV4 Nyheter publicerade en granskning, där man hade listat kommuner som betalat pengar till så kallade blufföretag. Företagen finns med på Svensk Handels varningslista, och bedrägeriet går ut på att man vilseleds till att ingå ett avtal, som man sedan faktureras för. 

– Det är alltså inte en fakturaproblematik utan en avtalsproblematik. Man blir uppringd och ofta förstår man inte att man ingår ett avtal, förklarar Ludvig Isacsson, säkerhetsanalytiker och operativ chef för Svensk Handels varningslista. 

Enligt Isacsson har hundratals miljoner kronor gått till den typen av verksamheter genom åren. Ett exempel är att bedragaren ringer någon inom kommunen för att sälja rengöringsmedel eller talar om när nästa leverans blir av. 

– Man är så bekväm i samtalet att man inte inser att man ingår ett avtal. Det handlar inte om någon medveten korruption hos kommunen, utan det gäller den mänskliga faktorn, säger Ludvig Isacsson.

Vilka är personerna bakom de här blufföretagen?

– Det varierar, men mycket av det är nära eller direkt organiserad brottslighet. Det handlar om ganska omfattande ekonomisk brottslighet och penningtvätt. 

Fast i abonnemangsform
Nässjö kommun har enligt TV4:s granskning betalat ut sammanlagt 104 928 kronor till blufföretagen. Enligt kommunens ekonomichef Katarina Ljunggren handlar det om sex fakturor under perioden 2023-2024. Hon bekräftar Ludvig Isacssons bild av tillvägagångssättet.

– Ett företag på varningslistan har hört av sig och sålt en tjänst som vi inte behöver - någon form av register eller reklam. Avtalen har sagts upp så snart som det har varit möjligt men eftersom det har varit i en abonnemangsform med några månaders uppsägningstid, så har det tagit lite tid. 

Vad har ni för rutiner kring att göra bakgrundskoll på företag som kontaktar er?

– Det vi har är tjänster som granskar våra betalfiler och skickar varningar till oss om vi är på väg att betala ut pengar. Problemet blir att leverantören har lurat in oss i ett avtal, och när vi får kännedom om det, så har vi redan ingått ett avtal. 

– Filtret ska fånga bluffakturor där vi inte har haft någon kontakt med leverantören eller när leverantören inte är seriös. I en sådan situation kan vi stoppa betalningen och göra en granskning. Just i de här fallen har det funnits ett avtal som vi inte har kunnat backa på, utan det är juridiskt bindande.

Vad kan ni göra för att minska risken för att bli lurade av blufföretag?

– Det handlar om kunskap. Kommunens inköpare behöver ha kunskap på hur man agerar i en sådan situation, vår upphandlingsfunktion utbildar chefer och beställare i att göra så rätt som det går. 

– Det kommer inte bara att upphöra, där det finns pengar kommer alltid finnas folk som försöker luras. Vi måste stärka vår organisation så mycket som möjligt, men vi är alla människor, vi kan bara jobba vidare med kunskap och information.